Dick Harrisson är en stor inspiratör inom historia, såhär berättar han om sitt engagemang mot slaveri då som nutidsslaveri, och historiska viktiga frågor. Så att jämföra Greta Thunberg till Jeanne d’Arc är modigt och vågar prata om viktiga frågor i modern tid, så som hållbarhet, och inte minst som sagt att våga prata om att det fortfarande finns slaveri, det är fint tycker jag! Så här skriver Dick Harrisson och berättar om hans verksamhet:
”Jag lärde mig läsa innan jag började skolan, och några av mina första läsupplevelser var de historieböcker (gamla skolböcker) som fanns i föräldrahemmet. Då visste jag ju inte att det var historia, utan för mig var det mest spännande berättelser. Dessutom fascinerades jag av bilder, till exempel Gustav Dorés bibelillustrationer, och jag ville veta vilka historier som låg bakom bilderna. Kort sagt, jag blev historiker när jag lärde mig läsa.
Idén att jämföra Greta Thunberg och Jeanne d’Arc kom, har jag för mig, från en redaktör på Svenska Dagbladet. Men jag nappade direkt, just eftersom parallellen är så träffande. I båda fallen rör det sig om unga flickor/kvinnor som – sett till hur samhällets beslutsprocesser ser ut – inte borde ha haft mycket att inflytande alls, snarare tvärtom. Ändå agerade de på sätt som fick omvärlden att höja på ögonbrynen. Genom självständigt och genomtänkt val förändrade de sin samtid. Jag antogs som doktorand i historia 1987 och har allt sedan dess försörjt mig som historiker på heltid. Det blir, om jag räknar rätt, 35 år.
Jag fascineras framför allt av hur enskilda människoöden avspeglar stora processer. Något som intresserar mig mycket är vilka konsekvenser slaveri och slavhandel fick för de individer som drogs in i tragedin. Det blir en helt annan, och betydligt mer avslöjande, tidsresa om de stora strukturerna, kulturerna och förändringarna ges uttryck i form av konkreta människoöden. Annars är jag allätare – jag är lika intresserad av forntidens civilisationer som av det svenska folkhemmet, trettioåriga kriget, triangelhandeln, franska revolutionen, häxprocesserna, korstågen, digerdöden, etc.
Historia lär oss framför allt om människans ansvar, att det i slutänden är vi själva som formar vår verklighet. Vi kan inte ignorera ansvaret genom att hänvisa till tröga strukturer, massrörelser och ideologier. Det är alltid vi själva som ytterst lägger grunden till framtiden. Den viktigaste historien är därför, menar jag, den som visar på stora konsekvenser av mänskligt handlande – hur onda diktaturer formas genom mänskliga val, hur slaveri skapas eller krossas genom mänskligt agerande, hur krig påbörjas och avslutas genom att folk bestämmer sig för det.” Välkommen att läsa mera på SvD
kategori: Intervjuer med VIP-personer